Hjärtat

Hjärtat

För att förstå hjärtats funktion är det nödvändigt att först nämna något om de tre ”rörsystem” som slingrar genom vår kropp, nämligen:

 

  • Tarmkanalen som tar upp kolhaltiga brännämnen
  • Luftkanalen som tar in syrgas
  • Blodkärlssystemet genom vilket kolet + syret transporteras till de ställen där de skall förenas och förbrännas, t.ex. i musklerna. Blodkärlssystemet bildar en dubbel cirkel i form av en åtta och kallas därför blodomloppet. Där den större och den mindre cirkeln skär varandra arbetar en pump som driver blodet genom ådrorna - hjärtat. Hjärtat är som vi vet delat i två halvor. Den högra halvan skall endast pumpa blodet genom den övre, lilla cirkeln i blodomloppet som kallas lungkretsloppet. Den högra hjärthalvan är därför den mindre. Den vänstra hjärthalvan, som är kraftigare utvecklad, driver blodet genom den stora cirkeln i blodomloppet som kallas kroppsomloppet.

 

Kolets och syrets vandring i kroppen

Kolet kommer in i kroppen via födan, skjuts från magen ner i tarmen, vidarebefordras sedan till levern för kontroll och bearbetning och går därifrån in i blodomloppet. Med blodet går det först till högra hjärthalvan och således in i lungkretsloppet. Via detta går kolet vidare till vänstra hjärthalvan och slutligen genom kroppspulsådern till förbränningsplatsen. De små syreblåsorna kommer in i kroppen genom näsan och vandrar via luftkanalen till lungorna. Här går de över till blodkärlen och strömmar med blodet in i vänstra hjärthalvan och därifrån genom stora kroppspulsådern vidare till förbränningsplatsen. Här förenar syret sig med förbrukat kol och blir kolsyra. Genom stora kroppsvenerna stiger kolsyran till högra hjärthalvan och går via blodet åter till lungan, till luftröret och ut genom näsan.

HJÄRTAT ÄR EN MUSKEL SOM DET GÄLLER ATT HÅLLA IGÅNG!

PUMPEN SOM HAR EN ARBETSDAG PÅ 100 000 SLAG

OCH ETT LIVSVERK AV 1/4 MILJARDER LITER

 

Hjärtat ska ju bara "slå". Men det som är en självklarhet för de flesta av oss är en gåva för andra.

 

Genom de stora kroppspulsådrorna strömmar blodet in i högra hjärthalvan. Där samlas det framför en av hjärtklaffarna i ett hålrum som kallas förmaket. När hjärtat slappnar av rusar blodet från förmaket genom den öppna klaffen in i högra kammaren. Vid kammarens utgång finns ännu en klaff och när hjärtat drar sig samman pressas blodet ut genom denna klaff och upp i lungpulsådern. Det flyter nu in i lungorna och lämnar ifrån sig sin kolsyra, hämtar upp friskt syre och återvänder ljusrött och syremättat genom lungvenena till vänstra hjärthalvan där det upprepar samma procedur, d. v. s. samlas i förmaket, rusar genom klaffen in i kammaren och genom de övre klaffarna stiger upp i den bågformiga aortan - stora kroppspulsådern.

 

När vi nu vet något om kolets och syrets respektive kolsyrans resa i människan via de tre stora rörsystemen skall vi se lite närmare på den stora pumpstationen, HJÄRTAT

 

Blodomloppet består av ett rörsystem av ådror, bildade av muskeltrådar. Ådrorna är ihåliga muskler och hjärtat är det ballongformigt utvidgade mittpartiet av åderröret. Genom rytmiska sammandragningar driver denna ballong blodet genom ådrorna. När den drar ihop sig pressar den ut blodet och när den slappnar av strömmar blodet in på nytt. Som i varje välbyggd maskin, leder ventiler vätskan (blodet) i bestämda riktningar. Dessa ventiler kallas hjärtklaffar. Klaffarna öppnar sig bara i blodströmmens riktning och tvingar på så vis blodet endast åt ett håll.

 

Hjärtats olika delar

Av hjärtklaffarna kallas de nedre mellan förmak och kammare för segelklaffar därför att de liksom segel består av lappar fasthållna med rep och tappar. Tapparna, som kallas papillarmuskler, tjänstgör som fjädrande spiralbromsar och tyglar klaffarnas rörelser. De övre klaffarna är sammansatta av halvmånformiga skålar och kallas helt enkelt halvmånformiga klaffar.

 

Hjärtväggen är ett enastående konstverk flätat av många hundratusen muskeltrådar som löper i spiraler och korsar varandra. De är de bäst utvecklade av kroppens alla muskeltrådar och har också det tyngsta och mest ihållande arbetet att utföra.

 

Från stora kroppspulsådern leder särskilda blodkärl in i hjärtmuskulaturen och omkransar hjärtats alla delar - även de allra finaste mikroskopiska muskel fibrer - med ett tätt ådernät. Dessa blodådror kallas kranskärl. På dem beror hjärtats öde och arbetsduglighet.

I skiljeväggen mellan de båda förmaken sitter en nervknut, hjärtnervknuten. Från den går ett knippe av nervtrådar till kamrarna. Knippet delar där upp sig ytterligare och skickar ut små, små kablar över hjärtväggen och förgrenar sig ut i muskelfibrerna där det slutar med många miljoner nervändar. Det hela kallas för retledningssystemet.

 

Dessutom står hjärtat i förbindelse med kroppens allmänna nervsystem genom andra nerver. De båda viktigaste av dessa är två nerver med motsatt verkan. Den ena, som påskyndar hjärtats arbete kallas hjärtsympatikus. Den andra nerven hämmar i stället hjärtverksamheten – den kallas vagus. Varje uppjagat tillstånd har samband med en retning av sympatikus. Ångest, sorg, depression har samband med vagus. Liksom musklerna och som övriga organ i kroppen är hjärtat upphängt i en ”säck” för att vara väl skyddat. Hjärtsäcken omsluter hjärtat på samma sätt som lungsäcken skyddar lungan och bukhinnan omger tarmarna.

 

Naturlig hjärtmedicin

En snabb promenad får inte bara upp flåset och konditionen. Den rensar också bort beläggningar i blodådrorna och minskar risken för hjärtsjukdomar. Det fungerar ungefär som ett rinnande vattendrag. Rinner vattnet långsamt samlas skräp på stränderna, men om det är strömt och vattnet porlar på snabbt, så tar det med sig skräpet och stränderna hålls rena, speciellt där vattendraget delar sig. I kroppen uppstår ofta inflammationer där blodådrorna grenar sig och dessa inflammerade fläckar bidrar till att ådrorna slammar igen. Forskare har nu visat att när blodet rinner snabbare så minskar dessa problemfläckar avsevärt, för att få motsvarande effekt skulle det krävas höga doser av antiinflammatorisk medicin. (Källa: University of Pennsylvania/Prevention)

 

Ta pulsen

Det vi känner när vi sätter fingertopparna mot handleden är de blodvågor hjärtat sänder genom kroppen. Pulsslagen varierar med hjärtrörelsernas styrka och hastighet och deras antal beror på hur mycket blod kroppen behöver. Små kroppar förlorar mer värme än stora och har alltså snabbare förbränning och blodcirkulation. Det nyfödda barnets hjärta slår dubbelt så fort som den vuxnes. Och småfåglarna har närmare 200 pulsslag i minuten medan elefanten bara har 25.

 

Genom hjärttonerna kan man också avläsa hjärtats arbete i kroppen. Man skiljer på två slags toner, dels den dova muskeltonen, dels klafftonen. Av dessa toner bildar sig läkaren en uppfattning om hur hjärtat arbetar och kan avgöra om allt står rätt till eller inte. När allt står rätt till försiggår hjärtats sammandragning vågformigt i blodströmmens riktning med rytmen: förmak - kammare - paus, förmak - kammare - paus. Hjärtrörelsen tar 1/2 sekund och avslutas med pausen som tar 1/6 sekund det vill säga 6 timmar. Under denna lilla paus vilar sig hjärtat och fyller sig med nytt blod.

 

Hjärtat slår 100 000 slag om dygnet och vilar sig mellan slagen 100 000 gånger 1/6 sekunder, d.v.s. 6 timmar. Under en dag pumpar det 10 000 liter blod genom ådrorna och under hela livet ungefär 1/4 miljard liter. Om en hiss fick sin drivkraft från hjärtat skulle den på en timme kunna föra en person från bottenvåningen upp till femte våningen. Det är siffror som säger en del om den fantastiska prestationsförmågan hos människokroppens hårdast arbetande organ.

 

SPAR HJÄRTAT genom att anstränga det. Motionera mera!

 

Kropp och Själ

Copyright © - ElisabetB