Fibromyalgi

Fibromyalgi

FIBROMYALGI ÄR EN GÅTFULL SJUKDOM

För fibromyalgikern är varje dag en ny utmaning. Vissa dagar går allting ganska bra, smärtorna och tröttheten finns bara i bakgrunden. Andra dagar är smärtorna outhärdliga, varje rörelse bränner, svider, skär som knivar.

 

FIBROMYALGI ÄR EN GAMMAL SJUKDOM

SOM GÅTT UNDER MÅNGA OLIKA NAMN

Två procent tros lida av ”kärringsjukan” fibromyalgi. Det är först de senaste arton åren som sjukdomen börjar tas på allvar. Tidigare trodde man att det var kvinnor som klagade i onödan, och att deras värk var psykisk. De skickades hem utan någon behandling, möjligen rekommenderade doktorn värktabletter. I journalen skrev läkaren ofta SVBK, som betyder ”sveda, värk- och brännkärring”.

 

NERVERNA SKICKAR SIGNALER TILL HJÄRNAN

Hos den som är frisk finns inbyggda filtermekanismer i smärtsystemet. Dessa mekanismer filtrerar bort en stor del av de smärtsignaler som skickas till hjärnan från nerverna runt om i kroppen när de utsätts för retning. Vid fibromyalgi fungerar inte filtermekanismerna. Smärtsignalen förstärks istället för att filtreras bort. Man får ont av sådant som inte alls ger någon värk hos den som är frisk. Dessutom tror man att personer med fibromyalgi ofta har störningar i det sympatiska nervsystemet som bland annat styr blodtryck och puls. Det uppstår blodflödesstörningar som ger syrebrist i musklerna och vid syrebrist blir smärtmottagarna i musklerna mycket mer känsliga. Varför smärtsystemet blir överkänsligt är ännu okänt. (Källa: Apoteket)

FIBROMYALGI UTLÖSES VANLIGEN AV:

  • Smärta: Till exempel tennisarmbåge, värk i axel, nacke eller höft. Kommer smygande och man får värk i hela kroppen.

 

  • Infektion: Kan vara vilken vanlig infektion som helst, t ex luftvägsinfektion eller urinvägsinfektion. Istället för att tillfriskna efter 2 - 3 veckor, med eller utan antibiotikabehandling, får patienterna plötsligt utbredd värk i kroppen och en onormal trötthet.

 

  • Trauma: Efter en operation. Kan vara större eller mindre ingrepp. Efter ett benbrott eller annan skada.

 

  • Kris: Efter skilsmässa, dödsfall, mobbning, en abort eller annan traumatisk händelse. Fibromyalgi som inleds med lokal smärta eller psykisk kris har vanligen ett långsamt utdraget tidsförlopp.

 

  • Ärftlighet: Kvinnliga släktningar med värk i muskler och leder är vanligt.

 

 

ORSAK

Fibromyalgi betyder värk/irritation i muskeltrådar. Orsakerna till Fibromyalgi är komplicerade och det har under åren funnits många teorier. Tidigare ansågs att Fibromyalgi var en reumatisk sjukdom, men bevis för detta saknas.

För en tid sedan läste jag i en tidning om att man forskade i fibromyalgi i Lindköping och Göteborg. Forskningen har bland annat visat att fibromyalgipatienternas muskler har ett ”malätet” utseende. Det tolkade man som att blodcirkulationen och därmed syretillförseln till muskeln är dålig. Denna blodbrist i musklerna gör att patienten lätt blir uttröttad, känner sig svag och får värk.

 

Vissa forskare anser att fibromyalgipatienterna spänner sina muskler onödigt mycket när de använder dem till vardagliga sysslor eller arbete. Vem som helst skulle få ont om man till exempel knöt handen hårt en längre tid. Så fort muskeln arbetat färdigt måste den få slappna av och det är den förmågan att ”koppla bort” musklerna när de inte behövs, som man tror att fibromyalgiker saknar.

En annan teori är att fibromyalgi orsakas av ett virus som angriper det centrala nervsystemet och ger långvariga besvär. Men i dagens läge har man övergett tanken på att värken skulle vara psykisk. I den mån fibromyalgiker har psykiska besvär har de istället orsakats av den ständiga värken och de praktiska besvär den ställer till med. Men mår man dåligt psykiskt kan det förvärra smärtan ytterligare. En glad och harmonisk person plågas inte på samma sätt som den, som är orolig eller deprimerad.

 

FLERA ORSAKER KAN LIGGA BAKOM

Det finns främst två orsaker till ökad smärtkänslighet vid fibromyalgi. Den vanligaste är långvarig muskelsmärta i ryggen eller nacken och skuldrorna. Den andra orsaken är långvarig kraftig stress. Långvarig smärta i leder, skelett och bindväv kan också ge ökad smärtkänslighet och fibromyalgi.

Vid fibromyalgi förändras en funktion i smärtsystemet. Denna funktionsstörning gör att man är mer smärtkänslig, och att tröskeln för vad som gör ont sänks. En sådan långvarig eller permanent funktionsstörning är en sjukdom.

 

Oro, ängslan, stress och depression kan öka intensiteten av symtom som smärta, trötthet och dålig sömn. Smärtan gör att man vaknar på natten, ofta flera gånger, och därför känner man sig inte utvilad på morgonen. Trötthet är något som nästan alla med fibromyalgi lider av. Det är den djupa sömnen som i första hand påverkas. Om djupsömnen störs kan även immunsystemet påverkas. Dålig sömn, stress och smärta kan tillsammans göra att personer med fibromyalgi ofta får sämre minne och svårare att koncentrera sig.

 

VEM DRABBAS AV FIBROMYALGI?

Idag har cirka 200 000 personer i Sverige fibromyalgi. De flesta är kvinnor, 80-90 %. Framför allt kvinnor i 30–50-års åldern drabbas. Det är därför lätt hänt att vi glömmer bort att även män drabbas av fibromyalgi. Varför är skillnaden så stor? Beskriver män sina besvär på ett annat sätt? Är det omanligt att klaga över värk i hela kroppen? Det är mycket möjligt att andelen män med fibromyalgi är högre, att män ofta får en annan diagnos, till exempel, förslitning, diskbrock eller utbrändhet.

 

Kvinnors muskelstyrka är oftast bara två tredjedelar av männens och i nacken och skuldrorna har vi bara hälften av kraften. Därför är det inte konstigt att kvinnor med tunga, monotona arbeten oftare drabbas av värk än män med samma arbetsuppgifter. Smärtan kan även sitta i själen och förr eller senare kryper den ut och sätter sig i nacken eller skuldran. En del människor håller tillbaka sina känsloupplevelser och lägger lock på vrede, ensamhet, sorg och besvikelse. När vi pressar undan ilska och vrede ökar muskelspänningen. Om känslorna inte får komma ut stannar de kvar och bildar ett muskelpansar. Spänningen orsakar i sin tur syrebrist, trötthet och smärta i musklerna. Den som går länge med dessa symtom kan lätt hamna i en depression, eller så kan man få fibromyalgi.

 

Fibromyalgi har vissa likheter med spänningsvärk, och psykosociala faktorer som psykisk spänning och stress anses öka risken för fibromyalgi. Personlighetsegenskaper som perfektionism och ”överambition” anses vara riskfaktorer. Fibromyalgi är vanligast hos dubbelarbetande kvinnor som dessutom har yrken med många liknande, monotona rörelser. Men det brukar också finnas en utlösande faktor, ofta i form av extra hårt fysisk ansträngning. Men fibromyalgi kan inte bara skyllas på moderna tiders stress. Symtomen har funnits beskrivna sedan början av 1800-talet och de förekommer i alla kulturer.

SYMTOM och DIAGNOS

Huvudsymtomen vid fibromyalgi är en ständig smärta i vila, samt onormal trötthet. Kraftig smärta är en stressfaktor, och symtom som ofta förknippas med stress är vanliga hos patienter med fibromyalgi. Muskelsmärta påverkar motoriken, sömnen störs av smärta. Dålig sömn, ständig smärta och smärtan som är framkallad av stress, ger trötthet.

 

Fibromyalgi kännetecknas av långvarig led- och muskelvärk på minst tre ställen på kroppen. Dessutom brukar man vara mycket öm för tryck på de så kallade triggerpunkterna. De viktigaste sitter vid axlar, höfter, knän, vader, armbågar och nacke. Genom en särskild undersökning kan läkaren få fram om man har en sänkt smärttröskel. Läkaren kontrollerar om ett måttligt tryck gör ont och han trycker lätt med tummen på 18 förutbestämda ställen. För diagnosen fibromyalgi krävs att tryck upplevs som smärta i minst 11 av de 18 punkterna. En frisk person känner inget speciellt när man trycker på dem.

 

Värken vid fibromyalgi kan jämföras med den värk i kroppen som man kan få vid influensa. Det är vanligt att smärtan varierar i intensitet, ”kommer och går”. Värken kan också vandra mellan olika ställen i kroppen. Den brukar försämras av kyla, stress, infektioner och hård kroppsansträngning. Även om smärtan kan kännas svår är den inte farlig. Musklerna förstörs inte av värken. Typiskt för sjukdomen är att smärtan uppträder på olika håll i kroppen olika dagar.

 

Smärtan försämras vid vanliga ansträngningar och uthålligheten blir sämre. Detta drabbar inte minst händerna i ett tidigt stadium. Det är vanligt till exempel att tappa porslin och att vara skrivtrött. Man blir inte bara muskeltrötthet utan även trött i hjärnan. Delvis beror det på en förändrad sömn, men tröttheten finns kvar även om sömnrubbningen skulle åtgärdas. Den ena onda cirkeln av symtom övergår i andra. Många patienter upplever dessa som ett "kaos" eller som att hjärnan och kroppen upphört att fungera normalt. Man känner inte igen sig själv längre.

ANDRA VANLIGA SYMTOM ÄR:

 

  • Trötthet
  • Morgontrötthet
  • Dålig sömn
  • Kraftlöshet
  • Yrsel
  • Långvarig huvudvärk
  • Domningar
  • Andningsrubbningar
  • Urinträngningar
  • Hud- och slemhinneproblem
  • Dimmig syn
  • Koncentrationssvårigheter
  • Stelhet
  • Huvudvärk
  • Matsmältningsbesvär
  • Tarmbesvär
  • Svullnad
  • Hjärtrytmrubbningar
  • Feberkänsla
  • Allergi
  • Ljud- och luktkänslighet
  • Försämrat närminne
  • Krypningskänslor

Kropp och Själ

Copyright © - ElisabetB