Benskörhet

Benskörhet

När jag fördjupade mig i läsandet om benskörhet blev jag ganska förskräckt. Jag upptäckte hur vanlig sjukdomen är och att fler och fler drabbas av benskörhet.

Dålig kosthållning gör att benskörhet kryper ner i åldrarna. Det är också en absurd situation med denna fixering vid det yttre som ställer höga krav på våra ungdomar. Man måste vara lagom för att bli accepterad. Men det är svårt att veta vad som är normalt när var och varannan bantar.

Det är viktigt att man som ung äter rätt och rör mycket på sig för att förebygga benskörhet. Skelettets mognad och uppbyggnad sker under den tidiga tonåren. Därför är det särskilt viktigt med fysisk aktivitet i den åldern.

 

 

Osteoporos är faktisk en uråldrig sjukdom. Man kan leva ett helt liv med benskörhet utan att få en fraktur. Det är först när man bryter sig som benskörheten blir ett problem. Varannan svensk kvinna över femtio år riskerar att drabbas av en eller flera frakturer. Benskörhet är en folksjukdom utan varningssignal. Sjukdomen kommer smygande och visar inga tecken förrän det är för sent. Man drabbas av benbrott och vill det sig riktigt illa kan det leda till ständig risk för benbrott, molande värk och hopsjunket skelett. Det gäller att hitta sjukdomen i tid. För det går att förebygga, och att vårda sitt skelett innan det är för sent.

Mekanismer bakom

Skelettet kan ge intryck av att vara en död hård massa. Skelettet omsätts och nybildas livet ut. Det pågår ständigt ombyggnad av benvävnaden, och den mikroskopiska arkitekturen byggs hela tiden om för att anpassas till yttre påfrestningar. En tiondel av benvävnaden byts ut varje år.

Skelettet bryts ner och byggs upp i ett evigt kretslopp. Det gäller att få en bra balans mellan de nedbrytande och uppbyggande cellerna för att undvika benskörhet.

Bentätarceller – osteoklaster – bryter ned ben, det bildas hålrum i benytan och det tar ungefär 2-3 veckor. Därefter bildar benbildarceller – osteoblaster – nytt ben och benhålan fylls igen. Det tar 4-6 månader och påverkas positivt av vitamin D och tillväxtfaktorer. Det blir ungefär 2-3 cykler varje år.

I en frisk vävnad finns en finstämd balans mellan de båda cellslagen, men balansen som är beroende av många olika faktorer, kan lätt rubbas och det är det som händer vid benskörhet. Nedbrytningen blir större än uppbyggnaden och bentätheten minskar. Benskörhet är en brist på benvävnad i skelettet.

 

Benvävnad

Benvävnaden består av äggviteämnen, kollagen som armeras med kalcium och fosfor. Under uppväxten byggs de upp 200 skelettben som har olika funktioner. Benvävnaden i skelettet är en reservoar för kroppens kalciumbehov. Om det blir brist på kalcium i kroppen hämtas kalcium från skelettets benvävnad. Benmassan och bentätheten är som störst i 30 års ålder. Därefter tappar kvinnan omkring en procent av benmassan varje år fram till klimakteriet.

 

Primär och sekundär osteoporos

Till primär osteoporos räknas postmenopausal (östrogenberoende). Östrogen har en dämpande effekt på bentätarcellerna och hormonbristen leder till att nedbrytningen ökar. Här drabbas ofta kotor och underarm. Benmassan minskar som mest under de första åren efter att menstruationen upphört.

 

Ännu senare i livet kan man drabbas av åldersbetingad benskörhet. Flera faktorer samverkar, - låga nivåer av D-vitamin, köns-och tillväxthormon, dålig aptit med kalcium och proteinbrist, åldrande benceller. Framför allt är de gamla dåliga på att vara ute och röra på sig.

Sekundär osteoporos beror på någon bakomliggande sjukdom (leversjukdom, alkoholism, tarmsjukdom) eller biverkan av läkemedel (kortisontabletter, viss medicin mot epilepsi).

 

 

Motion och bra mat minskar riskerna

 

  • Dålig kosthållning gör att benskörhet kryper ner i åldrarna. Det är viktigt att redan som barn och ungdom öka sin benmassa genom att äta mat som innehåller tillräckligt med kalcium. Det man ska vara ytterst försiktig med är läsk framförallt coca-cola. Det har visat sig vara något av det värsta man kan utsätta sina barn för. Tonårsflickor som dricker mycket coca-cola löper 5 gånger så stor risk för att få en fraktur på ett ben redan medan de är unga. Det beror på att coca-cola innehåller stora mängder fosfor, som är ohälsosamt för skelettet.

 

  • Kosten har stor betydelse för vårt skelett, som till stor del är uppbyggt av kalcium. Dålig kost-hållning påverkar vår benmassa negativt. Maten vi äter bör vara förknippad med njutning och lust och samtidigt vara nyttig. Vi bör äta gröna grönsaker och frukt dagligen och se till att få i oss kalcium genom mejeriprodukter, fisk, skaldjur och ägg. Eftersom benmassan hela tiden byggs om, behöver vi ett ordentligt tillskott varje dag för att inte få ett underskott som leder till att det nya benet blir skörare.

 

  • Motionera och att vara utomhus ofta så att kroppen bildar D-vitamin. D-vitamin bildas i huden när vi vistas ute i solen. D-vitamin är mycket viktigt för att vår kropp ska kunna tillgodogöra sig det kalcium som vi får i oss genom kosten. För låga halter av D-vitamin gör att vårt skelett riskerar att kalkas ur, trots att vi äter tillräckliga mängder av kalcium via kosten. Många gamla får brist på D-vitamin, eftersom de är utomhus alldeles för lite och får inte tillräckligt med sol för att kunna bilda D-vitamin i huden. Dessutom minskar kroppens förmåga att bilda D-vitamin med tiden.

 

  • Andra bra kalciumkällor förutom mejeriprodukter är sardiner, grönkål, rödbetor, kålrot, morötter, broccoli, gryn, bönor, fullkornsmjöl, nötter och mandlar. Om man inte äter kalciumrik mat regelbundet är det klokt att ta något kalciumpreparat som kosttillskott. Man bör ju då även äta magnesium. Tillskott av kalcium kan vara lika eller dubbelt så stort som magnesium. Det är bättre att ta 500 mg morgon och kväll, än en enda större dos. Magnesium är minst lika viktigt för skelettet som kalcium. Näringsfysiologerna rekommenderar ett dagligt kalciumintag på 1200 till 1500 milligram. Skelettet behöver ju också vitamin D. Det ökar kalciumupptaget. Det finns i äpplen, tonfisk, lax och sill. Men den bästa källan är ändå solljuset som ökar produktionen av vitamin D.

 

Var observant på:

  • Ont i ryggen. Kotfakturor är ofta en debutsyntom på benskörhet och kan hos en benskör person framkallas av ett enkelt lyft. Man kan förväxla det med ryggskott. Man kanske inte ens söker läkare. Om man får upprepade kotfrakturer kan de läkas fel, och man blir så småningom kortare och kutryggig.

 

  • Putmage. Det händer att medelålders kvinnor plötsligt får en putmage. Det kan bero på benskörhet, ryggraden har sjunkit ihop, bröstkorgen tippar framåt och vilar till slut på höften så att den trycker fram magen och andra inre organ. Det blir trångt för de inre organen. Många kvinnor kan få minskad lungfunktion, eftersom lungorna inte har plats att veckla ut sig. Man kan ju bara tänka sig hur fruktansvärt det måste vara av att revbenen skaver mot höftbenet.

Riskfaktorer

 

  • Ärftlighet. Ett varningstecken är om flera nära släktingar har brutit sig på ett onaturligt sätt.

 

  • Svåra sjukdomar.

 

  • Kvinnor har en risk som är två till tre gånger högre än män, eftersom vi har lägre benmassa från början och drabbas av extra benförlust efter klimakteriet.

 

  • Anorexia som ung. Barn och ungdomar som drabbas av anorexia kan utveckla svår benskörhet.

 

  • Rökning är ett mycket effektivt sätt att kalka ur skelettet snabbt.

 

  • Hög alkoholkonsumtion.

 

  • En låg kroppsvikt. Efter klimakteriet kan ett östrogent hormon tillverkas av det manliga hormonet androstendion. Det sker i kroppens fettväv och kvinnor med mer kroppsfett har ett litet skydd mot benskörhet.

 

  • Unga kvinnor som hårdtränar kan riskera att få en sämre benmassa. Det beror på att de genom hårdträning förlorar sim menstruation och då minskar mängden östrogen i kroppen.

 

  • Långvarig kortisonbehandling. Vid reumatism gör inflammation, nedsatt rörlighet och ofta dålig aptit att nedbrytningen av benstommen ökar.

 

 

Kropp och Själ

Copyright © - ElisabetB