Stresshantering

Stresshantering

Reparera systemet

Ta udden av stressens negativa verkningar genom att motionera mer och öva avslappningsteknik. Stressreaktionen är ju stark fysisk. Den gör kroppen och själen beredda att reagera på ett fysiskt, inte psykiskt, nödläge. Det är exakt vad som behövs i akuta fysiska stressituationer, till exempel när en buss kommer rakt mot oss just när vi går över gatan. Det är mindre lämpligt under längre psykologisk stress, tillexempel när man sitter fast i en trafikkö i tjugo minuter. All slags stress gör kroppen färdig för handling. Om ingenting inträffar fortsätter relativt stora mängder stresshormon att cirkulera i blodet jämsides med sina farliga bieffekter utan en chans att förbrännas. Det är bra att man lär sig att återställa jämvikten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Motion

När man än känner sig orolig, aggressiv, fientlig stämd eller spänd så öppnas säkerhetsventilerna genom att motionera. Det är mycket mer produktivt än att artigt undertrycka känslor eller få ett utbrott. Det har ytterligare en fördel, när vi motionerar mer håller vi oss fysiskt i form, och flera experiment har visat att en sund, motståndskraftig kropp har en sund, motståndskraftig själ i följe.

Ett annat sätt att kanalisera stress är att börja meditera eller lära sig en bra avslappnings- och andningsteknik och därmed "stänga av" stressignalerna i hjärnan. Allt som lugnar ett rastlöst, oroat sinne lugnar också ett rastlöst, oroat nervsystem. Avslappning och meditation, livsviktig reaktion för kropp och själ, är två av de bästa metoderna att förmå det sympatiska nervsystemets signaler till kamp och flykt att tystna och den parasympatiska reaktionen för vila och passivitet att sätta igång. Med en smula övning och andlig vakenhet kan vem som helst lära sig tekniken. Människans hjärna har omätliga krafter. Att använda dessa till att medvetet slappna av efter en hektisk dag, är det mest effektiva botemedlet mot stress.

Skratt

Skratt är en underbar terapi och liksom tårar dämpar det stress i sig själv. Båda bryter fram spontant och fungerar som värdefulla distraktioner därför att de bryter av den allvarliga, ofta självförstörande tanke- och orosprocessen. Skratt påverkar vår kropp lika mycket som vår själ. Ett skrattanfall får oss att kippa efter andan, får vårt hjärta att dunka, blodtrycket att öka och skickar ut friskt syre i hela kroppen. Det gör även våra muskler slappa och svaga till den grad att om vi bär på något när någon får oss att skratta har vi en tendens att bara vilja släppa vår börda. Skrattet tar bort alla tankarna. Man blir hundraprocentigt närvarande i nuet. Och det är det som är viktigt i livet, att leva i nuet.

Den här avslappningseffekten sitter i långt efter vi har slutat skratta. När blodtrycket sjunker, slår hjärtat långsammare igen, och musklerna återfår kontrollen. Vi är lugna, glada och djupt avslappnade. Skrattet förbrukar vissa av kroppens stresshormoner, t.ex. adrenalin, vilka förbränns vid alla sorters energiyttringar. Det avlägsnar ilska, frustration, ångest och många andra negativa känslor. Vi kommer närmare den vi skrattar med. Det sätter saker i deras rätta perspektiv, och gör oss på gott humör. Det gäller att betona det positiva i stället för att älta det negativa. Med det goda humöret som vapen kan vi bekämpa stress och bekymmer. Mark Twain har gett oss en minnesvärd insikt i skrattets positiva verkningar:

"Gubben skrattade högt och glädjefyllt, skakade detaljerna i sin anatomi från topp till tå och slutade med att säga att ett sådant skratt var pengar i fickan för vem som helst för det minskade läkarräkningarna effektivare än allt annat . . ."

 

Ett privat skämt är en sak, men humor tas nu på stort allvar, över hela världen. I dag tvingas företagsledare från några av de största multinationella koncernerna att vara med i seminarier där de får lära sig att vara roliga. Detta hjälper inte bara vid kontakterna inom företaget, utan det har visat sig öka försäljning och produktion, det har förbättrat företagets image, det har minskat medicinska kostnader och det har fått de anställda att stanna kvar längre för att arbetet upplevs mer positivt. Det faktum att storföretag är beredda att lägga ner miljoner på att framkalla skratt betyder ju att det måste ligga något i teorierna kring dess välgörande inverkan. Politiker har visat att de kan vinna röster genom att vara lustiga. Nyligen var jag på lunch på ett servicehus, där jag såg en trevligt liten lapp att det fanns en skrattkurs för de boende. Även där tar man vara på det positiva som skratt innebär.

Det reparativa och uppbyggande systemet

Det finns ett förbrännande (katabolt) och ett reparerande (anabolt) system. I det anabola systemet ingår en mängd hormoner och andra kemiska budbärare som ser till att energi lagras (insulin), sårläkningen påskyndas (könshormonerna), blodkärlen vidgas och slappnar av (kvävemonoxid) och infektioner läker ut (immunsystemet).

Ett av det bästa "lugn och ro hormonerna" är oxytocin. Det har en kraftig nerstressande effekt. Det fördubblar läkningshastigheten av sår, höjer smärttröskeln och har förstärkande effekter på andra läkande system, sänker blodtrycket och ökar toleransen för smärta. Oxytocinet är en av kroppens livsavgörande substanser och stimuleras av beröring, massage, värme, stillhet och av positiva relationer mellan människor. Oxytocinet sitter i hypofysen och lossnar vid beröring. Det skapar ro inom människan. Av alla inflöden till lugn- och ro-systemet, förefaller beröring vara ett av det starkaste.

Öka inte din stressbörda i onödan

Cigarrettrökning, koffein, köld, tävlan och bilkörning har en sak gemensamt: de påverkar hjärnan så att den utlöser ett hormon, noradrenalin. Detta hormon har många olika slags fysiologiska och psykologiska effekter. De frigör fett till bränsle, gör kroppen högaktiv och får hjärnan att arbeta hastigare. De är också starkt vanebildande. "Noradrenalinknarkare" vill ha stress. De vill bli "höga" - och blir det - av ett tillflöde av energi. Det brukar vara först när denna energi är uttömd som de verkliga skadeverkningarna blir uppenbart.

 

Låt inte alltför många förändringar ske i ditt liv

Alltför mycket omväxling förvirrar och rubbar jämvikten och förhöjer de negativa verkningarna av andra, inte nödvändigtvis besläktade, påfrestningar som du utsätts för, särskilt förändringar som hotar att rubba eller kraftigt påverka ditt nuvarande levnadssätt. Kom också ihåg att förändringar, goda och dåliga, önskade och oönskade, blir svårare att komma till rätta med om ditt nuvarande levnadssätt är stelt och osmidigt. Lär dig vara flexibelt och smidigt genom att vara det.

 

Sök nya vägar

om du inte tränar dina muskler så förslappas de. Likadant är det med känslo- och tankelivet. Hjärnan och medvetandet måste få motion så att de inte torkas eller tråkas ut. Medvetandet fungerar som upptrampade stigar, ju mer upptrampade desto svårare att avvika ifrån. Det kan räcka med en bra bok, en resa eller en färsk bekantskap för att leda in dig på andra tankespår. Huvudsaken är att du bryter ditt vanliga mönster. Nya vanor och upplevelser ger dig nya associationer.

 

Stanna upp! Tänk efter!

Ett lätt sätt att fly problem är att ständigt vara upptagen och i rörelse. En fullklottrad filofax ger ett intryck av att du är aktiv och framgångsrik. Men om du hela tiden gömmer dig bakom café-möten, träningar, vänträffar och extraarbeten får du heller aldrig tid att tänka och känna efter. Om du är missnöjd är det kanske dags att avbryta flykten så att du också hinner reflektera och få lite distans till saker och ting. Kreativitetsforskarna säger att det är i ögonblick av aktiv avslappning, det är när man tänker i lugn och ro, utan tidspress, som man har sina mest briljanta idéer.

 

Man bör ägna sig åt något som är roligt och kreativt - inte tävlingsinriktat - och lägga livets påfrestningar åt sidan ett tag. Det är nödvändigt att ständigt välja bort i dagens komplexa samhälle. Även om livet inte bjuder på tillräckligt många sköna, rogivande situationer, måste vi skapa ett inre lugn. Att få kontroll över ett hektiskt liv är inte enkelt. Man måste fatta ett medvetet beslut att ta sig ledigt för att ladda om. Och vad som övrigt händer i livet, så ska dessa stunder vara heliga. Tillbringa dem tillsammans, ensamma. Och gör det så njutbart ni kan, både mentalt och fysiskt.

 

Själen, psyket, egot, anden eller vad man nu vill kalla det, behöver ständigt omsorg och kärlek. Det kommer inifrån men formas och stärks utifrån. Vi återhämtar oss mentalt och känslomässigt genom uppmärksamhet från dom som står oss närmast, och vi kommer dem samtidigt ännu närmare. De band vi skapar med en partner ger ett naturligt skydd mot en kall och hård värld. Men vi får mindre och mindre tid för våra nära och kära i denna stressade tillvaro.

Behärska din tid, låt inte tiden behärska dig

Tid är som pengar: den försvinner. Liksom med pengar är lösningen att man ska ge ut den klokt, inte lättsinnigt. Då finner du att du alltid har tid i reserv för de tillfällen när du verkligen behöver den. Att tillbringa tiden klokt betyder inte att man ska styras av klockan eller behöver fylla varje ögonblick under dagen, utan att man ska göra klart för sig hur man vill tillbringa sin tid. Om du vill arbeta, koppla av, äta, titta på TV eller resa bort på semester, så fatta ett medvetet beslut och följ det sedan helhjärtat. Försök att inte "råka" göra något du inte känner för, helt enkelt för att allt annat du har att göra vältrar sig över dig så att du inte hinner uträtta något alls. Ingenting är mer tröttande eller stressande än att inte göra det man har tänkt göra.

 

Inrikta dig på en sak och lär dig koncentration

En viss press kan vara välgörande. Det organiserar tankarna och skärper sinnet. Men för mycket press och alltför många motstridiga krav på din tid leder dock till panik, förvirring och oförmåga att tänka eller handla klart. Var kräsen, bestäm dig för vad du ämnar oroa dig för och glöm resten. Hur kompetent man än är kan man inte göra mer än en sak åt gången. Gå in för det som måste göras och göras först, och gör det sedan. Detta kräver koncentration, och för de flesta av oss som lätt distraheras av detaljerna i livet fodrar koncentration övning.

 

Skriv upp allt du tänker göra varje dag

och rangordna punkterna

Anteckna allt du skulle vilja göra likaväl som du tycker att du måste göra. Ordna det efter betydelse. Om du tycker att det hjälper skriv då upp ungefär när på dagen du tror att du kommer att hinna göra det. Gå sedan till verket, men uträtta varje sak för sig och i den ordning de kommer på listan. Har du gått och dragit dig för något i dagar eller veckor så sätt det överst på listan och få det gjort innan du ägnar uppmärksamhet och energi åt annat.

 

På kvällen går du igenom listan och ser efter vad du har lyckats åstadkomma och vad som återstår. Om du antecknar hur mycket du hinner uträtta - eller inte hinner - får du en mer realistisk uppfattning om vad du hoppas klara av. På så sätt kommer du in i vanan att bara åta dig sådant som du vet att du har en rimlig chans att fullfölja utan jäkt. Så småningom finner du att du bara kan hoppas på att klara av att styra en del av dagen, kanske inte mer än en timme om du har familj eller ett krävande arbete. Det räcker, bara du gör den timmen till din egen, slår vakt om den och utnyttjar den. Att bereda plats åt dig själv under dagen och ta tid från alla andras krav på din tid är en investering, inte en självisk njutning, och ett av de bästa tänkbara sätten att hålla mängden stress i ditt liv inom rimliga gränser.

Kropp och Själ

Copyright © - ElisabetB